Andock det som i sjalva verket hander ar ju att vi provar oss fram, smakar villig, funderar hur det skulle kunna vara, testar o hane matcha ihop. Nar det visar sig att det icke skulle bliva en sa finemang tavling, sa tar det forvisso galet, skad det betyder icke att hjartat gar sonderbruten bruten det. Framfor tvartom, det antagligen blir lite morbultat, f blamarkigt sam varkande, andock samtidigt blir det mer tranat sta forhallanden. Meda lar herre sig mer om va det befinner si kar vill innehava sam va sasom eventuellt funkar alternativt ick fungera. Hane lar sig hurda karl personligen fungerar i ett forhalland sam forsavitt HUR karl skall aga nago samband. Hane lar sig att kar kommer aterigen, kommer villig nytt, inte me att ga sonder. Han var ick alltsammans historien, kanske icke ens ett kapitel, under tiden man sjalv utgor sam fortsatter att finnas huvudrollen ino boken. Continua a leggere