Skad anledningen mot att do bryter op age forandrats. Det koper ej langre om knapp rattigheter…
samt onskan att verka inte med mer om att beror sig kvavd fran karnfamiljen, it barnen alternativ exakt it samhallets begaran villig att fixa baby. Det befinner si ett utav slutsatserna i Jenny Bjorklunds forskning runtom varfor modrar ino bocker lamnar tryta familjer. Studien ar gjord spann center stav genusvetenskap bred Uppsala universitet.
Det kanske ej gar sa langt saso att kar lamnar sin stam
– inom aldre bocke sam i litteratu av andra lander, bryter mammorna vanligtvis opp itu emancipatoriska fog – deras langtan att arbeta alternativ undersoka promenera ej att forena tillsammans att befinna mamma – darfor bristande jamstalldhet. De lamnar sina familjer darfor at de icke trivs tillsammans att finnas mammor alternativt darfor att karnfamiljen icke alltid ar ett odla trevlig plats att finnas gallande, uppg Jenny Bjorklund, docent inom litteraturvetenskap samt universitetslektor ino genusvetenskap spann city forut genusvetenskap spann Uppsala universitet.
Ino sin forskning saso omedelbart presenteras i boken Maternal Abandonment knip Queer Resistance in Twenty-First-Century Swedish Literature, age hon vandrat vi sam analyserat 25 modrar i ett tjugotal annorlunda romaner a aren. Ino vackra och sexiga Tjeckian kvinnor romaner skrivna info senaste sekelskiftet befinner si do mammor sasom lamnar familjen alternativ overger forsvinna baby idelige en biperson, en inom bakgrunden vars upptradand forklarar huvudkaraktaren. Inom massa utav de romaner sasom ingar inom Jenny Bjorklunds forskning befinner si mammorna sjalva huvudpersonen. Ino atskilliga utav romanerna tillat lasarna plocka fraktio mammornas perspektiv, antingen vi att berattelsen befinner sig inom jag-form alternativ vi att berattaren skanker lasarna insyn inom mammornas tankar sam emotioner odl att de forstar de dar sam varfor do lamnar tryt familjer.
Jenny Bjorklund delar i studien op mammornas anledning till att ga ur, i atskilliga skilda kategorier. Bortsett fran inom e fatal av bockerna, som ager ett mer klassisk aspek sam darbort mammorna lamnar darfor bristande rattigheter, handlar det inom andra forsavitt kvinnor saso gor mothugg til olika perfekt.
Nago flock astadkomme ovilja til moderskapet sam foraldraskapet, nago genre saso forskaren kallar ”de daliga mammorna”. Dom modrarna ar lite mer distanserade at tryt baby, och traffas utav samhallet saso lite mindre bra paron. E prov befinner sig Sara Kadefors forsvunnen superb. Ino den berattelsen lamnar mamman sin tonarsdotter samt hane, postum att hava forsnillat dotters arv. Hon inneha lagt all deg villi lyxkonsumtion, sam nar det kommer fram blir det separation sam hon flyttar in ino ett akdon utstot Ikea. Jenny Bjorklund beskriver det som att mamman villi ytan forsoker att forsonas tillsamman dottern, skad icke anstranger sig sant. Hon befinner sig icke intresserad av dottern som enbart bryr sig om konsumtion sam sin mobiltelefon. Jenny Bjorklund beskriver det sasom att karaktaren utfor mothugg kontra iden om det goda moderskapet.
I do nutida svenska spraket romaner som jag undersoker lever kvinnorna ino allmanhet i ganska jamstallda forhallanden
– Det koper om iden forsavit att mammor alltid amna finnas intresserade it forsvinna manniskobarn. Det finns ett norm inom dag forsavit det involverade foraldraskapet. For att vara goda paro ska vi planter vara barns intressen ino forsta hand. Vi amna inte blott skota vara barn utan aven egga dom sam mildra forut do darfor at de skall utvecklas. Men svenska spraket mammor far icke finnas till forut sjalvuppoffrande. Do forvantas istallet vilja deltaga barnen odla kopiost som genomforbar, for att de alskar dem. Samtidigt ska do skikt tillsammans praktik, hanga tillsammans kompisar och innehava en ratt arbetsplats som kanns centralt. Det blir nago stor press gallande svenska spraket mammor att greja allt det har. Mamman i Borta bast astadkommer opposition mot alltsammans det forvantade, uppge Jenny Bjorklund.
– darborta varenda mamman inte odl salig i att over skalle taget besta morsa. Det ar hennes karl saso pushat henne at att bliva foralder. Anledningen ar att de har kompisar sasom ska reproducer samt han borjar uppleva sig jakta. Hon tillat e baby och hon sam barnet hamnar alltid i konflikter sasom hon ick kan bruka. Hon reagerar barnsligt och duckar genom att lasa in sig villig mugge och gomsle sig mirake tacket, sam onska kungen att det amna flanera ovan. Det ar pappan sasom ar saken da aktiva narvarande foraldern samt saken da narvarand mammakaraktaren astadkommer motstand mot dom perfekt sasom finns, anser Jenny Bjorklund.
Inom forskningen age hon fokuserat gallande svenska romaner inte me metodisk jamforelse med internationell bocker. Skarpa befinner si villi saken da svenska kontexten, sasom befinner sig exklusiv nar det galler mojligheten att kombinera stam sam lyckad yrkesutveckling samt sasom garna lyfts fram nar hane amna skapa bilden utav Sverige. Det syns bland ovrigt kungen svenska sprake institutets sajt, darborta dom lyfter fram familjeideal tillsammans jamstalldhet och pappor saso befinner si hemma, skriver Jenny Bjorklund.
Andra kategorier, forutom bristfallig jamstalldhet och opposition til moderskapet, saso Jenny Bjorklund har definierat befinner sig ovilja till karnfamiljen och ovilja mot pronatalismen – alltsa samhallets forvantningar kungen att allihopa kvinn vill aga barnunge.
Nar det galler det senaste utgar Jenny Bjorklund av det hon beskriver saso det svenska spraket samhallets och politikens inriktning villig att hjalpa forut barnfamiljer. Hurdan den svenska valfardsstaten bakdel sedan har genomfort olika atgarder darfor at framja for familjer gravid, tillsammans anpassad arbetstid, generos foraldraledighet sam barnbidrag. Nagon politik som utmarker sig internationellt.
– Det age bilda familjecentrerade normer samt nago pronatalistisk anspanning. Mammor inom marklig fran bockerna lamnar tryta familjer darfor att dom kanske aldrig ville bli modrar. De ville gora andra don sam foraldraskapet ser dom sasom e pafoljd.
Ett exempel villig det ar Sara Stridsbergs Happy Sally. Darbort har foraldrarna ett avtal. Pappan vill segla slu Atlanten, skada det vill ej mamman. Hon tranar darfor at simma slu Engelska kanalen, och dom bestammer att om hon klarar det skall hon erhalla obegransad simtid, ett bassan sam personlig lagenhet i familjens hydda. Forlorar hon blir det atlantsegling samt obegransad lektid med barnen.
– manga av bockerna visar villi att karnfamiljen icke evig befinner si ett sa hjartlig position att befinna pa. Mig antagande att det har engagerar lasarna just for att manga funderar kring det har, samt kanner igen sig. Andock nar det utspelar forsavitt saker som kanns forbjudna i enlighet med samhallets normer ar litteraturen ett rum darbort kar kan prova annorlunda satt att leva samt experimentera forbjudna tankar, uppg Jenny Bjorklund.
